Obehaglig känsla, det där att ha koll.
Skrivet 2013-01-16 Klockan 23:02:25
"Rise again little fighter, and let them know the reason why. Shine again little fighter, and don't let 'em end the thing you do." White Lion - Little Fighter.
Citatet sitter som en post-it på min dator. En ständig påminnelse. För nu har jag fan koll på läget. Jobbet gick väl inte prima skinka, det ska jag ju inte skryta med. Men jag var där. Och jag har överlevt veckans stress med skrivkramp, deadlines och en minst sagt förvirrad hjärna - om den ens fanns med alls under tiden.
Visserligen är det bara onsdag. Men jag är på rätt spår. Och helt ärligt skrämmer det skiten ur mig. Jag behöver kaos, för kaos är vem jag är. Alltid på väg någonstans, alltid något att göra, alltid magknip och ångest. Jag är väl en jävla drama-queen då. There, I said it.
Jag håller på att bli galen. Ville ut och ta en öl för att fira den lugna tillvaron - eller för att söka spänning? Men jag valde att gå hem och koka potatis och sätta mig i sängen. Te-vattnet står och kokar. Vad fan är det för fel på mig?!
Jag kommer gå i bitar. Jag kommer göra något jävligt drastiskt, och då snackar jag inte om att ta tag i berget av disk som stirrar på mig. Något kommer gå åt helvete, det känner jag på mig. Men tills dess tänker jag nog fan bara försöka njuta av det normala människor kallar lugn och ro. Det fanns trots allt en tid då jag gillade det.
Jag skapar kaos imorgon istället.
Citatet sitter som en post-it på min dator. En ständig påminnelse. För nu har jag fan koll på läget. Jobbet gick väl inte prima skinka, det ska jag ju inte skryta med. Men jag var där. Och jag har överlevt veckans stress med skrivkramp, deadlines och en minst sagt förvirrad hjärna - om den ens fanns med alls under tiden.
Visserligen är det bara onsdag. Men jag är på rätt spår. Och helt ärligt skrämmer det skiten ur mig. Jag behöver kaos, för kaos är vem jag är. Alltid på väg någonstans, alltid något att göra, alltid magknip och ångest. Jag är väl en jävla drama-queen då. There, I said it.
Jag håller på att bli galen. Ville ut och ta en öl för att fira den lugna tillvaron - eller för att söka spänning? Men jag valde att gå hem och koka potatis och sätta mig i sängen. Te-vattnet står och kokar. Vad fan är det för fel på mig?!
Jag kommer gå i bitar. Jag kommer göra något jävligt drastiskt, och då snackar jag inte om att ta tag i berget av disk som stirrar på mig. Något kommer gå åt helvete, det känner jag på mig. Men tills dess tänker jag nog fan bara försöka njuta av det normala människor kallar lugn och ro. Det fanns trots allt en tid då jag gillade det.
Jag skapar kaos imorgon istället.
Kommentarer
Postat av: Matilda
Skrivet 2013-01-23 Klockan 13:12:46
Du skriver otroligt bra! Jag känner igen mig så väl.
Svar:
Sophie Leifsdotter
Trackback
